2006-11-05

Dödsdomen mot Saddam Hussein

Barbariet skördar allt större segrar i Irak. Dödsdomen mot Saddam Hussein utgör ingen motkraft mot barbariet – den är en del av barbariet.

Saddam Hussein bar otvivelaktigt ett politiskt och ett personligt ansvar för det grymma förtryck som plågade det irakiska folket under så många år. Men att döma honom till döden innebär att själv sänka sig till en nivå av grymhet som är oförenlig med civilisation och rättstat. En dödsdom innebär alltid ett förakt mot människovärdet. Och Saddam Hussein är just en människa – vare sig mer eller mindre.

Däremot är det mer svårbedömt vilka konsekvenser dödsdomen kommer att ha på våldspiralen i Irak. Olika sunni-grupperingar kommer att tolka dödsdomen som en bekräftelse på att den sittande irakiska regeringen är en marionett till USA och en fiende till såväl sunni som det irakiska folket. Olika shia-grupperingar kan komma att känna en viss lättnad över att deras plågoande dömts till lagens strängaste straff. Kurderna oroar sig för att dödsdomen skall verkställas innan anklagelserna mot Saddam Hussein för än värre brott mot det kurdiska folket har hunnit prövas.

Barbari föder barbari. Ljuset i tunneln för Iraks hårt prövade folk känns väldigt, väldigt långt borta.

6 kommentarer:

Magnus Andersson sa...

"Barbari föder barbari. Ljuset i tunneln för Iraks hårt prövade folk känns väldigt, väldigt långt borta."

Instämmer att dödsstraff känns fel, men det är också svårt att döma i detta fall.

Det är även intressant att läsa en Bagdad-bo på sajten Iraq the Model där han, trots att han varit emot dödsstraff mot Saddam, i senaste posten beskriver denna dom som startskottet för Irak som legitim rättsstat. (Jag vet inte om man ska dra några växlar av att folk vågat gått ut på gatorna och jublat; var utegångsförbudet upphävt centralt?).

Att Rumsfeld (sen länge pressad av råd att förstärka Irakstyrkorna) nu bestämt att skicka nästan 20000 nya soldater till Irak kanske kan hjälpa till vända utvecklingen?

Vad våldsspiralen beträffar, så kan vi nog vara rättsäkra på att det är en minoritet av politiska (och/eller religiösa) aktivister som står för det. Ändå mycket våld förstås (men klart mindre än i Darfur).

~Karin Långström Vinge~ sa...

http://karinlangstromvinge.blogspot.com/2006/11/avrtta-inte-saddam-hussein.html

Anonym sa...

Hmm,

Så sviker återigen eliten den rättviseuppfattning som en majoritet av världens befolkning skriver under på:

"att döma honom till döden innebär att själv sänka sig till en nivå av grymhet som är oförenlig med civilisation och rättstat"

Vore trevligt om du mer precist kunde förklara för oss okunniga döddstraffsanhängare varför dödsstraffet i detta fall är oförenligt med civilisation och rättsstat?

Ett argument som ofta används mot dödsstraffet (så som det utövas i praktiken) är att det skulle drabba oskyldiga. I fallet med Saddam står väl skulden utom alla rimliga tvivel.

Återstår så syftningen på människovärdet. Varför innebär dödsstraff med automatik en kränkning av detta. Många framstående filosofer - t.ex. Kant - hävdar ju att det är tvärtom: Dödsstraff måste utdömas för att visa att man respekterar mördare!

/Folket röst

Magnus Andersson sa...

Folkets röst:

Eliten sviker nog ingen, tvärtom. Det är bara bl a liberaler och kristna som är konsekventa till sina respektive trosuppfattningar. Vilket kan respekteras. (Jag respekterar mycket moral grundad på tro faktiskt! Har själv en i botten, men kanske mest för att moral i sig någonstans ändå är metafysik, givet frihet... etc)

Ett argument mot dödstraff är att det nästan aldrig finns så bra bevis på brott som just den grymmaste skurken på jorden, Saddam, hade och att om man dömer fel så är det oåterkalleligt. Enstaka "Saddam" i rättsstater kan knappast motivera risken för en enorm mängd andra fall. Är det inte du som sviker då?

Det är inte så ovanligt att dödsstraffdömda i USA, eller i andra länder som avskaffat dödsstraffet, dömts oskyldiga. Den siste som dömdes till döden i England var visst oskyldig, vill jag minnas... Ett bra argument mot dödsstraff.

Men det argumentet är ju svårt att använda för att stoppa dödsstraffet i just Saddams fall - Iraks första dom mot de ansvariga för terrorregimen. Vi vet att han är skyldig. (Här finns möjligen vissa "svikare" som inte medger att störtandet av terorregimen var något positivt och därmed legitimt...)

Sen finns det de som menar att Saddam borde få leva för att han är en människa, t ex från ett kristet synsätt. Saddam kan ångra sig och bli förlåten. Antagligen därför som prästen Karin L V (i kommentaren) och andra kristna ofta har åsikten att dödsstraff är fel. Det är något jag respekterar, men anser samtidigt att det kan vara för naivt. Påminner om vapenvägran, och om alla i väst vapenvägrat under WWII hade... o.s.v

Om Irak blir en stabil demokrati kan jag tänka mig (och hoppas) att de avskaffar dödsstraffet. Efter Baath-helvetet har jag förståelse för att de ser denna strafform som godtagbar -- mot bödlarna. (Och den fyller nog även en funktion av att människor befrias från oro av att förtrycket kommer tillbaks. En konsekvensmoral kanske, men en med i så fall vitgående konsekvenser.)

Anonym sa...

Hmm,

Vad jag menade med att eliten sviker folket var att det existerar ett enormt opinionsmässigt glapp mellan vad vanliga människor tycker i dödsstraffsfrågan (rätt) och vad eliten tycker (fel).

Sedan så har du ju alldeles rätt i att det inte går att betvivla Saddams skuld, varför dödsstraffet i hans fall inte inkluderar risktagandet att en oskyldig döms. Sålunda återstår endast det moraliska i att utdöma dödsstraff för en skyldig massmördare att diskutera.

I dessa frågor hänvisar du till att en konsekvent liberalism eller religiös uppfattning kräver avståndstagande från dödsstraff. Att liberalismen skulle innehålla principer som förbjuder dödsstraff har jag dock mycket svårt att se! Är det någon som kan presentera ett argument för att grundläggande liberala principer inbegriper avståndstagande från dödsstraff är jag beredd att ändra mig. Som sagt så har flera av de största liberala inspiratörerna dock varit anhängare av dödsstraff!

Att sedan den kristna läran om livets helgd innebär ett avståndstagande från allt dödande är ju sant. Men vem har sagt att en sådan medeltida kvarleva bör styra våra moraliska omdömen idag. Skulle vi trots allt låta oss inspireras av denna hemska lära så bör vi dock vara konsekventa nog att även fördöma aborter, självmord, dödande i självförsvar och andra "hemskheter" med samma emfas som vi fördömer dödsstraffet! Tror inte att särskilt många människor är lockade av ett sådan medeltida moral dock!

/Folkets röst

Magnus Andersson sa...

Folkets Röst:
En kort kommentar bara (kommer nog svara mer utförligt senare i veckan - tiden för denna debatt blir min dom).

Jag har läst ditt inlägg och utan att bemöta det väl nu (det finns många fakta jag skulle vilja ta upp en och en) så vill ja nämna en princip jag tror att jag tillämpar. En princip som gäller var gränsen går för om dödsstraff är okej eller inte.

Jag accepterar inte dödsstraff i den vanliga juridiken, EFTERSOM man inte alltid är säker på om anklagade är skyldiga. (Det kan ibland finnas sådant som tolkas som säkra tekniska bevis men som visar sig vara missledande.)

Ah! Alltså anser jag att det var fel att Saddam dömdes till döden? Tja, enligt min princip, ja!

Men som du ser finner jag det ibland legitimt och önskvärt med dödande i krig, t ex demokratiernas försvar i WWII. Alltså förespråkar jag legitimiteten av ett större och (milt sagt...) mer rättsosäkert dödande i krig än det jag accepterar att staten får uträtta i fred (d v s det dödsstraff jag inte förordar av skälen ovan).

Men, givet att Saddam skulle kunna ses som ställd under en krigstribunal (vissa menar ju att Irak har ett verkligt inbördeskrig nu -- inte minst en vänster som helst kallar terroristerna för "motståndsmän" och kräver att USA lämnar Irak samt påstår att Iraks regim inte har legitimitet; typ Erik Wijk och Åsa Linderborg), att denna rättegång var en slags förlängning av kriget mot hans regim, så innebär ju det att en logisk position finns i accepterandet av dödsstraff för Saddam samtidigt som man är emot dödsstraffet av exempelvis mänskliga-rättighetsskäl.


En majoritet för dödsstraff är jag f ö inte säker på finns bland svenskar. Bland unga killar och på Aftonbladets webfråga möjligen.