2008-12-18

Nätpolitik och ny kulturchef på Svenska Dagbladet

Jag vill bara passa på att puffa för Christopher Kullenbergs läsvärda kommentar i Svenska Dagbladet i dag (inte bara för att han i positiva termer kommenterar min och Marie Demkers bok Kampen om kunskapen. Informationssamhällets politiska skiljelinjer utan också och främst för den intressanta diskussion om nätpolitik som följde på Kullenbergs blogg).

När jag i dag hämtade alla tre morgontidningarna i brevlådan väcktes för första gången någonsin en obehaglig känsla att vi kanske inte behövde alla tre tidningarna - så mycket av dem publiceras ju ändå på nätet. Men när jag fick se att Stefan Eklund från Borås Tidning blivit ny kulturchef på Svenska Dagbladet så försvann känslan. Allt Stefan Eklund säger i denna intervju gör mig lätt till sinnes. Självklart fortsätter vi prenumerera.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det verkar vara en bra person. Kul att han gillar "framlingen"!
Mycket bra att han talar om folkbildande uppgift for tidningarna, och att han ar sa pass litteraturintresserad! I Sverige dar kulturen verkar bli mindre och mindre viktig, och allt ska vara sa "folkligt" som mojligt ar det superbra att nagon med liknande attityd som Horace Engdhal blir kulturchef pa SVD.
Daremot blir jag sur over kangan mot Alex Schulman- han ar en stor humorist och en av Sveriges vassaste skribenter...
Eleni S

Anonym sa...

Det hade varit väldigt intressant med en ordentlig analys från dig varför socialdemokraterna är oförmögna att agera opposition och såga FRA, IPRED etc längs med fotknölarna?

Inser dom inte de taktiska fördelarna att vinna poäng med att ta strid för integriteten? Kan det vara så att de är medvetna om att de har väldigt låg trovärdighet, eftersom att de initierade förslagen, och därför struntar i det?

Ulf Bjereld sa...

Eleni: OK, om Alex Schulman har vi lite olika uppfattningar... :-)

Gustav: Socialdemokraternas uppkomst och framgång baserar sig på motsättningen mellan arbete och kapital, och på hur denna motsättning tar sig uttryck i den s k vänster-högerdimensionen. FRA-lagen och IPRED ligger vid sidan av denna konfliktdimension och därför har socialdemokratin mycket att lära om hur man inom ramen för en socialdemokratisk värdegrund bäst hanterar denna typ av frågor.

Särskilt när det gäller FRA-lagen tycker jag att socialdemokraterna var bra på att vara emot, men svaga på att formulera en egen politik.

FRA-lagen, IPRED-problematiken och motsvarande frågor är ett barn av den kommunikationella revolutionen, och kommer att följas av många fler. Socialdemokraternas enda möjlighet att även fortsättningsvis dominera svensk politik är att erövra dessa frågor och formulera en sammanhållen politik kring dem. Klarar partiet det? Ja, de svenska partierna har hittills visat stor förmåga att anpassa sig till en föränderlig miljö så det är inte osannolikt. Men det krävs öppenhet, lyhördhet, ödmjukhet och kreativitet så partiet får verkligen bekänna färg. Rödlila?