2011-04-01

Osmaklig konflikt om den svenska Libyen-insatsen

Med en överväldigande majoritet - 240 ja mot 18 nej - beslöt riksdagen i dag att Sverige skall sända Gripenplan för att övervaka den av FN beslutade flygförbudszonen över Libyen. Det är ett utmärkt beslut. FN-mandatet är starkt och det är bara Sverigedemokraterna som mäler sig ur den nationella gemenskapen.

Men trots enigheten i riksdagen är det svagt att framträdande politiker från Folkpartiet som t ex Jan Björklund, Carl B Hamilton och Birgitta Ohlsson inte kunna avhålla sig från att försöka vinna inrikespolitiska poänger på formerna för det svenska deltagandet. Jan Björklund, Carl B Hamilton och Birgitta Ohlsson nöjer sig inte med att Sverige på ett ansvarsfullt och kompetent sätt deltar i en gemensam internationell insats. De tycks i stället mena att det viktigaste är att det är just svenska soldater och svenska flygplan som fäller bomber och angriper markmål i Libyen. Det är en sorglig krigsromantik där medel - militära krigshandlingar - görs till mål.

Jan Björklund hörde tillsammans med Carl B Hamilton till den lilla grupp som energiskt förespråkade att Sverige skulle delta i USA:s folkrättsstridiga krig i Irak. Förra ledarskribenten på Dagens Nyheter Barbro Hedvall hade redan 2003 i tidskriften Arena (ej på nätet) en svidande uppgörelse med de s k bombliberalerna, där hon förundrad frågade sig varför det alltid var folkpartister som reflexmässigt ropade efter bombplan så snart internationella konflikter skulle lösas. Frågan tycks dessvärre vara lika aktuell i dag.

11 kommentarer:

Henrik Ravin sa...

"hon förundrad frågade sig varför det alltid var folkpartister som reflexmässigt ropade efter bombplan så snart internationella konflikter skulle lösas."

Därför att verkligheten står i vägen för den liberala drömmen om det perfekta samhället. Populistisk hårdare straff retorik, fast på en finare fråga.

LeoH sa...

Vad exakt innebär den svenska krigsinsatsen i Libyen? Har Libyen några flygplan kvar, som skulle kunna bryta mot flygförbudet? Om uppgiften är löst, varför då skicka så många plan och manskap till regionen?

Visserligen har krigsinsatserna i Libyen FN-stöd, men det var Nato som kallade.

Andreas sa...

Finns det några fakta-belägg för att Birgitta Ohlsson vill att Sverige deltar i bombande och att det beror på krigsromantik? Låter som herr professorn ägnar sig åt fria fantasier ;-P

Anonym sa...

Sett så här från sidan, så är Sveriges planerade insats ganska komisk. Som vanligt skickar Sverige soldater när kriget är slut, i detta fallet när NFZ redan är upprättad och Libyens flygvapen utslaget.

Spaningsuppdrag kan vara lika svåra som bombanfall, sade en svensk politiker. Ja kanske för 30 år sedan. Men idag finns sateliter och UAV som sköter det mesta av spaningsuppdragen. Drogade barnsoldater sade en annan politiker. Kanske det, men om de drogade barnsoldaterna skjuter civila är det väl ändå fritt fram att bomba dem. För inte har väl drogade barnsoldater en fribiljett vad gäller folkrättsbrott, hur synd det än är om dem. Osv, osv.

Det är tur att det finns modiga ledare och modiga soldater i resten av världen, som är villiga att ställa upp med riktiga krigsinsatser när det behövs.

Jan Wiklund sa...

Fråga: är det automatiskt legalt för att säkerhetsrådet bestämmer så? är det automatiskt vettigt bara för att säkerhetsrådet bestämmer så?

Och på vilket sätt skiljer sig säkerhetsrådet i så fall från t.ex. en nationell regering? Är något automatiskt bra och legalt bara för att en regering bestämmer så?

I det här fallet handlar det, såvitt jag kan se, bara om att de dominerande staterna sluter upp bakom en av parterna i ett inbördeskrig. Man pratar om att skydda civila - men på vilket sätt kan man garantera att inte fler civila dödas av NATO-plan än av Qaddafis bomber? Inget alls! Något borde vi väl ha lärt oss av Afghanistan - också det godkänt av säkerhetsrådet!

Ulf Bjereld sa...

Om Birgitta Ohlsson och bombningarna av Libyen: http://tinyurl.com/3cg62ab

Säkerhetsrådet har enligt FN-stadgan rätt att fatta den här typen av beslut och därför är flygförbudszonen legal/laglig. Men allt som är lagligt behöver inte vara bra - där kommer ju politiska och moraliska bedömningar in i bilden.

Andreas sa...

Tack för länk. Jag hör inte någon krigsromantik hos Birgitta Ohlsson i länkad debatt. Visst vill hon att Sverige fäller bomber MEN det beror INTE på krigsromantik, utan detta medel (bomber) argumentas utifrån mål att förhindra folkmord, skydda människor, upprätthålla demokrati och mänskliga rättigheter, förhindra lidande, osv. Birgitta Ohlsson staplar en lång rad HUMANISTISKA VÄRDEN på varandra men antyder inte en enda gång någon form av krigsromantik. Jag känner igen Birgitta Ohlsson väl när jag hör henne debattera (hon har sagt liknande saker många gånger förut) men när Bjereld beskriver det hela så känner jag inte igen det alls. Låter snarare som en beskrivning av George Bush, d.v.s. konservativ bomb-höger.

Kerstin sa...

Ulf Bjereld skriver:
Men allt som är lagligt behöver inte vara bra - där kommer ju politiska och moraliska bedömningar in i bilden.
Just det. Och eftersom både FN och Nato numer mest är pendanger till USA, så kan vi inte längre betrakta alla beslut i FN, eller i säkerhetsrådet som Guds ord. Det var dessutom ingen stor enighet i detsamma om att bomba Libyen dvs. det som med ett förskönande, närmast Orwellskt ord kallas "inrättande av en flygförbudszon".

För det första:
Vad säger att de s.k rebellerna är sådana ivriga och humanitära demokrater? Ingenting och de flesta tycks veta väldigt lite om dem, tom USA:s och Englands styrande. Så varför ta ensidigt ställning för några, i ett inbördeskrig, som man inte vet något om. Det finns avgjort sådant som tyder på att "rebellerna" inte är ett dugg bättre än Ghadafi, kanske värre.

För det andra: Det här bombandet av de s.k. rebellerna kan mycket väl leda till ett avsvärt mycket mer utdraget krig och därmed till många fler döda och mycket mer förstörelse och lidande. Idag förefaller ju detta vara den troligaste utgången. Då har man med bombandet bara försvagat den ena parten så att "spelet blir mer jämnt" så att säga och därmed mer utdraget och mer plågsamt i det långa loppet.

För vad jag vet har FN inte sanktionerat att man går in med marktrupper och fångar och dödar Ghadafi, som man gjorde i Irak. Men ska vi gissas att detta är vad som kommer att göras i alla fall i slutänden, varvid vi är långt utanför FN-mandatet, som vi väl måste säga att vi är även i Afghanistan sedan ganska många år.

Så, nej, sådana här krigsinsatser ska inte Sverige delta i - någonsin. För mig är det en stor sorg att Sverige har degenererat så till den milda grad att "vi" sysslar med sånt här. Jag tror inte att jag är ensam om att känna på det sättet.

Patrik, Ängelholm sa...

En socialistisk statsvetare talar om nationell gemenskap genom att bomba andra länder?

Det här börjar bli riktigt läskigt.

Olof sa...

Klickade på länken till debatten mellan Peter Eriksson och Birgitta Ohlsson, och även om den hölls i ett högt tonläge är det intressant att konstatera att båda var helt eniga om att det var utmärkt att andra länder, som Frankrike, fått mandat att bomba mål på marken. I den meningen är alltså Peter Eriksson en lika stor bombförespråkare som Ohlsson.

Jag är lite oklar över om du Ulf är emot att andra länder fått mandat att även bomba markmål i Libyen, om skälen för detta anses starka, eller om du i likhet med Eriksson och många andra anser att det är bra att andra länder fått detta mandat?

Anonym sa...

Ingen som funderat på varför Försvarsmakten tar med sig bomber ner till Libyen?
Trodde Sveriges riksdag var de som styrde våra militärer?

http://www.forsvarsmakten.se/sv/Internationella-insatser/Libyen-UP/Nyheter-fran-Libyen/Ratt-vapensystem-for-insatsen/
Att utöva självförsvar gör ett jaktflygplan mot andra jaktflygplan. Inte mot mål på marken. Det kallas för attackanfall.