2015-09-01

Centerpartiet byter fot i Nato-frågan

Uppdatering 1/9 kl 19.55 längst ned i texten.

I dag blev det känt att Centerpartiets partistyrelse byter fot i Nato-frågan och nu förespråkar att Sverige skall söka medlemskap i Nato. Partistämman i Falun om en månad avgör om det blir partiets linje.

Centerpartiet har varit det borgerliga parti som historiskt sett alltid legat Socialdemokraterna närmast i utrikespolitiken, och samarbetet mellan de båda partierna i frågor om svensk utrikes- och säkerhetspolitik har ofta varit gott. När Karin Söder (C) blev utrikesminister efter den borgerliga valsegern 1976 var hon tydlig med att den nya regeringen skulle värna kontinuiteten i förhållande den just avgångna socialdemokratiska regeringens utrikes- och säkerhetspolitik. Då var det ändå en socialdemokratisk utrikespolitik som i allt väsentligt förknippades med Olof Palme.

Maud Olofsson var den borgerliga partiledare som kritiserade USA:s krig i Irak minst lika hårt som Socialdemokraterna gjorde. I en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet krävde hon till och med att Sverige borde framföra en formell protest till USA: Det borde vara lätt för de svenska partierna att nu enas i fördömandet av amerikansk aggression och brott mot folkrätten. Det var också mitt skäl för att kräva att de starka ord som använts av ministrar också följs upp med en formell protest riktad till USA. Maud Olofsson kritiserade även i en lördagsintervju i Dagens Eko hösten 2006 starkt EU:s isolering av Hamas.

Det har runnit en del vatten under centerbroarna sedan dess. Redan 2009 skrev jag en text med rubriken "Nato nästa för Centern?". Så omsvängningen kommer inte oväntat - om nu stämman inte protesterar.

Centerpartiets nya politik förstärker polariseringen i den svenska Nato-debatten. Även Kristdemokraterna befinner sig i en process där partistyrelsen förespråkar svensk Nato-medlemskap. Därmed står för första gången block mot block i frågan. Debatten lär bli därefter.


Sverige kommer inte att gå med i Nato så länge som Socialdemokraterna säger nej. En så stor säkerhetspolitisk omsvängning som ett Nato-medlemskap skulle innebära kräver samförstånd över blockgränserna. Socialdemokraterna har på så sätt i praktiken vetorätt. Ännu finns heller inga tecken på att partiet skulle vara i rörelse i frågan. Men Socialdemokraterna måste bli bättre på att peka ut fördelarna med en bibehållen militär alliansfrihet - inte bara nackdelarna med ett Nato-medlemskap. I annat fall riskerar partiet att i onödan hamna på defensiven i debatten.

Uppdaterat 1/9 kl 19.55.  Tidigare i dag berättade Fredrick Federley för mig på Twitter att fyra ledamöter i Centerpartiets partistyrelse reserverade sig mot beslutet att förespråka svenskt Nato-medlemskap. Så det är kanske inte självklart att stämman beslutar enligt partistyrelsens förslag. Det samma gäller för Kristdemokraterna, som enligt vad Ekot erfar också är splittrat i frågan. Enligt Ekots uppgifter reserverade sig bl a partiets förste vice ordförande och ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed och partiets andre vice ordförande Emma Henriksson mot partistyrelsens förslag. Det blir spännande att följa dessa stämmor.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror att det är en tidsfråga innan Sverige går med i Nato.Och jag är en av de socialdemokrater som tycker det skulle vara bra. Sverige har ingen egen försvarsförmåga och är helt beroende av USAs stöd vid en väpnad konflikt. Det är ju därför vi räknar med att de rycker vi angrips. Om Putins Ryssland provoceras spelar ingen roll. Han bryr sig bara om maktspråk. Inte heller håller jag med Bjereld om att debatten polariseras. Många socialdemokrater är positiva till Nato, så skiljelinjen går i praktiken inom socialdemokraterna. I andra avseenden har jag inte mycket till övers för centern som under Annie Lööfs ledning står längst till höger inom borgerligheten. En komplikation är dock att andelen Natomotståndare inom socialdemokratin blir fler allt eftersom partiet krymper.

Anonym sa...

Det är synd att det blir mer och mer blockpolitik, det gör det svårt att föra en saklig debatt och politiken kommer också att växla mellan extremer i takt med att de olika blocken får regeringsmakten.

Anonym sa...

Anonym 9:16 em:
Sverige har vist en försvarsförmågan, men den är för tillfället något lägre än den brukade vara. Det beror på att den senaste borgerliga regeringen skar ner på försvaret samtidigt som Ryssland började att rusta upp igen (men som försvarsexperterna och borgerligheten sade då: Ryssland rustar upp från en mycket låg nivå). Dessutom har man lagt om försvarspolitiken från det gamla invasionsförsvaret med värnpliktsarmé till en yrkesarmé som är inriktad på att göra insatser överallt (utom i Sverige verkar det som).

Den konspiratoriska sidan av mig förutsåg den nuvarande situationen redan när Alliansen överraskade med att skära ner ytterligare på försvaret. Den enda logiska slutsatsen jag kunde dra av deras agerande då var att de medvetet försatte Sverige i en väldigt utsatt situation med syftet att befolkningen, av ren förskräckelse, skulle gå med i Nato så fort det mullrade lite från öster (vilket ändå var lätt att förutse skulle ske). För det är väl det som har hänt nu? Det gav dessutom Alliansregeringen extra budgetutrymme till att sänka inkomstskatten ytterligare. Huruvida detta gjordes avsiktligt eller inte får vi antagligen aldrig veta men det var oavsett en vårdslös och farlig politik.

Det finns dock fortfarande goda möjligheter att återskapa ett modernt försvar vars huvuduppgift är att skydda vår demokrati och det Svenska territoriet från kränkningar, istället för att delta i Nato-insatser på främmande kontinenter med oklara syften. Det är klart att i en konflikt med någon stormakt, vare sig det är Ryssland, Kina eller USA så har ett litet land som Sverige inte någon chans att "vinna" (om det nu någonsin går att vinna i krig). Men man kan se till att det kostar mer än det smakar att ge sig på oss och på det sättet kan vi säkerställa att vi inte blir anfallna.

Varför det finns så förhållandevis många, till synes kloka människor, som är så ivriga att ge ifrån sig makten över något så viktigt som försvaret till Nato (som vi ju realistiskt kommer att ha ett mycket litet inflytande över) är bortom mitt förstånd.

Mårten Thorslund sa...

Väl rutet! Väl antaget.